Teknik åk 7-9

Det var med stort intresse jag återupptog lärarjobbet igen och jag var nyfiken på vad som hänt under min frånvaro. Tyvärr blev jag besviken. Någon tekniksatsning såg jag inte på den skola jag arbetade, och när jag frågade lärarkollegorna vad de undervisade om blev svaren undvikande. Detta var speciellt anmärkningsvärt eftersom eleverna skall ha betyg i årskurs 8 och 9. Normalt är 180 minuter i veckan utlagt på NO-teknik. Jag delade 50-50 mellan NO och teknik så att vi läste en halv termin teknik på respektive hösttermin och vårtermin.

Eftersom det inte fanns någon bra lärobok som speglade Lpo94 och Skolverkets rekommendationer från år 2000 på min skola, och det inte heller fanns någon undervisningsmateriel som jag tyckte var bra att arbeta med så återstod att ta fram en teknikkurs för åk 8-9 från ingenting. Det jag ville ha fram, efter diskussion med eleverna, var ett teknikpaket som speglade dagens teknik, och som eleverna är intresserade av och har nytta av när de lämnar åk 9. Jag ville vidare framhäva det praktiska i tekniken, så att eleverna fick någonting praktiskt att arbeta med och utveckla sina kunskaper och sitt självförtroende kring. Jag ville också att det hela skulle vara verklighetsförankrat så att alla elever, speciellt de som inte är studiemotiverade, fick ut någonting av lektioner och laborationer. Det blev fokus på ellära och hemelektronik, alltså sådant som omger oss i vardagen. Som någon elev sa: ”om inte skolan lyckas förklara för mig varför ett hjul ser ut att rulla baklänges trots att bilen går framåt, när man ser det på TV så har skolan misslyckats”.

Billig materiel var en förutsättning liksom att det skulle gå att ha laborationer i vanliga klassrum.
Jag hade inte tillgång till några specialsalar.

Det material jag tog fram för åk 8 och 9 har jag använt framgångsrikt under två år, och eleverna har varit nöjda. Kursen har nu byggts ut så att jag nu har en någorlunda komplett teknikbok, som kommer att växa ytterligare framöver och modifieras allt eftersom kraven från användare eller Skolverket ökar eller ändras.

Lpo94 och Skolverkets kursplaner och betygskriterier från år 2000 har styrt utvecklingen av detta läromedel i teknik åk 7-9

Kunskapsmål och strävansmål

• utveckla sin nyfikenhet och lust att lära
• utveckla sitt sätt att lära
• utveckla tillit till sin egen förmåga
• lära sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra

Innehållets struktur och tankegångarna bakom detta

Grundtanken med teknikkursen för åk 7-9 är att ge eleverna som lämnar åk 9 en god teknisk allmänbildning om den teknik som omger oss i vardagen och en kunskap om hur den är uppbyggd och hur den vuxit fram under åren. En del områden är mer komplexa, och stor ansträngning har lagts ned på att förklara detta på ett enkelt och pedagogiskt sätt så att eleven får tilltro till sin förmåga att förstå även sådant som vid första anblicken är mycket abstrakt. Utantillärning utan förklaringar har undvikits.

Teori och praktik går ofta hand i hand i ämnet teknik. Detta gäller speciellt denna kurs. De teoretiska och praktiska övningarna är uppbyggda så att eleverna upplever dem som meningsfulla. Det skall vara roligt att ha ämnet teknik. Billig materiel används. De praktiska momenten behöver inga specialsalar, utan kan utföras i en vanlig lektionssal. Tillgång till eluttag är dock en nödvändighet. Det finns en materielförteckning och lämpliga inköpsställen för varje moment så att onödigt arbete undviks för lärarlaget.

Studierna och de praktiska övningarna kan bedrivas i samlad klass, i grupper eller växelvis helklass/delklass. Till en del moment finns instuderingsuppgifter för eleverna, och en delmängd av dessa kan användas som prov. Speciellt viktigt i årskurs 8 och 9 där eleverna skall ha betyg.

Kursen består för närvarande 5 stycken huvudmoment som ansluter till Skolverkets rekommendationer från år 2000, och delmomenten bryter ner dessa i avsnitt som eleven eller elevgruppen skall studera. Kursinnehållet kommer att växa framöver för att tillgodose nya krav på innehåll etc. En utgåva planeras per år.

Vidareutbildning av tekniklärare

Många lärare är nyfikna på modern teknik vad gäller datorer, hemelektronik, mobiltelefoni osv. och bakomliggande strukturer, men har otillräckliga kunskaper inom området. Vi har därför tagit fram ett utbildningspaket för lärare, och detta erbjuds i samband med att en skola eller en kommun hyr teknikpaketet. Vi kommer till skolan och utbildar på plats för maximal smidighet.

Delmomentens struktur och tankegångarna bakom detta

Kursinnehåll och tankegångarna bakom detta

Moment 1: Teknisk utveckling

"Eleven skall kunna redogöra för viktiga faktorer i den tekniska utvecklingen både förr och nu, och ange några drivkrafter bakom denna." Kravet är nedbrutet i 11 delmoment som behandlar teknikutvecklingen i Sverige, och spänner över områden som järnframställning, kylskåp och skiftnycklar. Varje delmoment startar med en inledning där en lägesbeskrivning görs vid aktuell tidpunkt.

Därefter presenteras den person eller de personer som arbetat fram uppfinningen och några bakomliggande tankegångar. Det hela avslutas med ett antal arbetsuppgifter som eleven/elevgruppen kan jobba vidare med. På så sätt tränger eleven djupare in i materialet. Uppslagsverk och internet är här viktiga hjälpmedel.

Se även momentet ”tekniska konstruktioner”, delmomentet om broar, där en akvedukt från romartiden beskrivs och vilka instrument som romarna använde.

Moment 2: Teknikens effekter på samhället

"Eleven skall kunna analysera för- och nackdelar när det gäller teknikens effekter på natur, samhälle och individens livsvillkor"

Det som behandlas under denna rubrik kan även ses som tillämpningar under momenten ”Tekniska system”.

Ett delmoment om energiförsörjning inleder. Här får eleven lära sig hur energi produceras och distribueras samt för- och nackdelar med olika energislag.

Nästa delmoment behandlar transportsektorn. Vilka slag av transporter finns det, hur mycket gods eller många personer fraktas och vilka för- och nackdelar diskuteras. Detta delmoment kan med fördel delas ut till ett antal elevgrupper, som ansvarar för respektive transportslag och redovisar sina resultat inför klassen, så att alla får tillgång till all information.

Telekommunikation och Internet är det tredje delmomentet. Här får eleverna studera hur det klassiska telenätet är uppbyggt, hur mobiltelefoni är uppbyggt och fungerar och hur Internet fungerar. Detta delmoment lämpar sig också för grupparbeten och redovisning inför klassen.

Moment 3: Tekniska konstruktioner

”Eleven skall kunna göra en teknisk konstruktion med hjälp av en skiss, ritning eller liknande stöd och beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar” Ett delmoment om broar inleder. Eleven eller elevgruppen skall bygga en bro i balsaträ utifrån givna förutsättningar. Första steget blir att skissa på en konstruktion varefter eleven gör en mall som brosektionerna byggs på. En beskrivning av hur romarna gjorde för att bygga en akvedukt, och vilka instrument som används ger en teknikhistorisk vinkling på broprojektet.

Nästa delmoment innehåller byggnation av ett hus. Här ingår ekonomisk analys för att dimensionera husets läge och mått. Vidare ingår hur man drar elledningar, vatten och avlopp samt hur huset försörjs med energi. Huset byggs sedan i papp. Köket är en viktig del i huset, och köksdesign och krav på funktionalitet speglas i en modell av köket. Detta projekt kan med fördel göras i en helklass där arbetsuppgifterna fördelas ut i arbetsgrupper. Då blir det lite ”projektledning” över det hela. Tredje delmomentet behandlar design av en mobiltelefon. Vilka funktioner skall den ha, och hur skall mobiltelefonen vara gjord så att man skall se bra, vara lätt att hantera med knappar och menyer samt hur antennen skall placeras för att strålningen mot hjärnan skall minimeras. Fjärde delmomentet handlar om design av en förarplats för bilar. Här får eleven lista vilka instrument, knappar och spakar som skall ingå, välja hur de skall designas och placeras samt slutligen göra en modell i papp mm för att visa hur det slutliga resultatet blir. Detta delmoment kan med fördel läggas ut som grupparbete i en klass eller en del av en klass.

Moment 4: System: mätinstrument och transistorförstärkaren

”Eleven skall kunna identifiera, undersöka och med egna ord förklara några tekniska system genom att ange de ingående komponenternas funktioner och inbördes relationer”
I detta moment studeras ellära, mätinstrument och elektronik. Målet är att eleverna skall bli förtrogna med elektronikkomponenter och dess funktion. De ”system” som sätts ihop av komponenterna är kretslösningar för likriktning och en transistorförstärkare.

Detta moment karaktäriseras av att teori och praktiska övningar går hand i hand. Elevens självförtroende växer i och med att komplexa begrepp förklaras på ett enkelt sätt så att eleven begriper.

Moment 5: System: Datorer och hemelektronik

”Eleven skall kunna identifiera, undersöka och med egna ord förklara några tekniska system genom att ange de ingående komponenternas funktioner och inbördes relationer” I detta momentet studeras inledningsvis det binära talsystemet, digitalteknik och analogdigital omvandling. Som följd av detta och resultaten från moment 4 har eleven nu kunskap om de byggblock som ingår, och har förutsättning att analysera och förstå de system som finns i modern hemelektronik: datorer, radio-TV, CD och DVD. Med dessa kunskaper i bagaget får eleven en god förståelse för de avancerade system som omger oss i vardagen och som eleven kommer i kontakt med senare i yrkeslivet. Staffan Wohrne Vill du ha kontakt med mig för mer information: info@staffanwohrne.se / tel: 070-287 22 50